Under Construction

Ner 19,5kg just nu, två storlekar på byxor och säkert lika mkt på tröjor ;) Har fått rota i garderoben efter lite mindre byxor, jag vill inte slänga kläder så när jag växt ur dom har jag bara stuvat in dom långt in i garderoben. Tröjor tappar man inte på samma sätt som byxor så har inte tänkt så mkt på tröjor ;) Har däremot märkt att mina linnen inte sitter lika tajt som innan och tröjor som varit tajta inte längre är tajta :) Tex har mina nattlinnen i one size alltid varit slimmade, nu hänger dom från bysten. 

 

Jag har som sagt haft en den kläder i garderoben som jag inte använt, en del kläder är endast använda en gång och sen hamnat längst in i garderoben då jag inte gillade dom. Så jag sa till E att hon kunde komma och kolla om det var något hon ville ha. Hade en massa leggins och koftor och även en del byxor. Att se mig i leggins är då ingen vanlig syn så dom har mest legat i garderoben, sist jag hade på mig ett par leggins tror jag var när jag var i Tanzania för typ 4-5år sen. Koftor är inte heller något jag använder, vet inte varför egentligen, det är fint men är väll inte bekvämt eller så gillar jag inte hur dom "faller" på mig. E använder och gillar leggins och koftor så tänkte att istället för att sälja allt på nätet så kan hon kolla om hon vill ha och tjäna några kronor ;)

Jag tror hon fick med sig en 4-5st leggins, en kofta, ett par jeans och ett par i stort sett nya mjukisbyxor för en liten peng. 

 

Men tydligen hade jag lagt dumma kommentarer som hon blev ledsen av. Jag visste inte ens att jag sagt något. Jag bad om ursäkt och sa att så menade jag inte alls! Sen igår fick jag reda på att jag tydligen sagt något annat som hon tog illa upp över. Hon och mamma skulle åka och handla kläder och hon ville inte ha med mig (vilket jag absolut kan acceptera) för att hon inte ville att jag skulle säga något hon skulle ta illa upp över. Då visade det sig att jag sagt något om att hon kunde få något skärp eller nått av mig och det gillade hon inte.

Att hon är glad att jag tappar i vikt men vet att hon själv går uppåt. 

 

Känns surt att hon inte bara kan vara glad för mig och "bita ihop". Hon sa till mig att jag får gärna tänka på henne ang kläder när jag går ner men vette fan om jag vill! Inte om det blir så här. När hon inte kan acceptera det och låta mig njuta av att jag går nedåt i vikt så har inte jag någon lust att vara runt henne. Annars måste jag hela tiden vakta min tunga och inte kunna berätta om mina framsteg. Inte kunna fira min framgång. Så om jag nu behöver vara i hennes närhet kan jag lika gärna hålla käften och inte säga något alls, hon verkar inte kunna accepera att det är fler än hon som mår dåligt så varför ens vara med henne. Så idag vart det inte någon middag som föräldrarna som det vanligtvis är, för jag vill inte vara med henne. Gör det enkelt för mig. 

 

På en annan anda så tog min komijobb-anställning slut i förra veckan, i fredags. Men har fyra dagar denna vecka fått vikarierat på samma arbetsplats :) Jag kommer även få jobba tre dagar nästa vecka och från sista veckan i Juni till mitten på Augusti kommer jag jobba 2-4 dagar i veckan. Tummen upp för det!

Har visst inte bloggat på ett tag :P 

 

Firar idag 2mån med min minimage. Allt funkar bra :) Jättenöjd! 

 

För 2v sen var det 6v kontroll på Ersta så jag med mamma som sällskap tog tåget till huvudstaden. Hade bestämt träff med rumskamraterna Lisa och Jennie som opades samtidigt, så vi satt och tjattrade en massa efter deras möten och innan mitt. Jättetrevligt att träffas igen :) Saknar lite att ha någon att prata med om allt och inget. På mötet fick jag iaf höra att jag äter bra och det tycker vi om ;) Skulle ändra ett mellanmål från fruktsoppa till något mer proteinrikt men annars verkade dom nöjda :) Kom in på alla tabletter (tillskott/vitaminer) och att jag nog behöver ta järn med då mensen inte är så rolig plus att jag skulle ta kontakt med barnmorskan. Gjort och gjort, den 11e ska jag till barnmorskan och förhoppningsvis hjälper spiralen med mensen i framtiden. Så kanske jag inte behöver käka järn så väldigt länge till, varje tablett man minskar uppskattas, käkar 7 om dagen för tillfället :/ Jag skulle även sluta tejpa ärren i några veckor då jag reagerat på tejpen och fått utslag. Så har nu fått ordning på utslagen och har nu börjat tejpa med en silikontejp i stället, började igår och shiiit va det kliade i början, min första tanke var bara att måtte jag inte reagera på den här tejpen med... Bättre idag dock så hoppas att det fortsätter i den riktningen ;)

 

Kvällen innan kontrollen insåg jag att byxorna jag tänkte ha faktiskt var lite väl stora så började gräva i garderoben, hittade flera byxor som jag inte kunnat ha på flera år men som jag inte velat göra mig av med. Flera par passade perfekt så då var problemet med byxorna löst och inte en krona hade jag spenderat ;) Ett par som inte passade än, satt perfekt på låren men var för små i midjan, var byxorna jag hade på min student 2008. :O kände jag bara. Till sommaren så kanske ;)

 

Vad har hänt mer?

Jag har blivit ett år äldre, firade genom att bjuda släkt på grillat, dom flesta kunde inte komma men det bryr mig inte. Det vart lugnare nu ;) Var farmor och 3 kusiner som kom, det är lagom, itället för alla 5 kusiner och 4 fastrar och farbröder kom :P Mormor och moster och hennes barn bjöd jag inte ens, orka inte med dom. Har fortfarande inte hört ett ord från mormor efter open, inte ens när jag fyllde år för ca 3v sen hörde hon av sig! Ett "Grattis" på fb räknas inte! Jag är för fan hennes första barnbarn så får inte det henne att lyfta på luren och ringa eller smsa så kan hon ju gå och skita ner sig! Ännu tydligare vart det att hon inte bryr sig när dom (med dom menar jag mormor, "morfar", moster med respektive och barn) åkte till Spanien för att fira "morfars" födelsedag som är ca 1v efter min. Vi hade inte blivit tillfrågade om vi ville med och något som retade gallfeber på både mamma och pappa var när han och mamma var och firade mosters respetive, som fyller ca 1v före mig, var att ALLT dom pratade om var Spanien, "morfars" födelsedag och mormors brors födelsedag. Mammas hint om min födelsedag var inget dom reagerade på. Jag hade inte föjlt med och det var väll lika bra, det hade inte heller mina systrar. 

 

När "morfar" sen la ut ett inlägg på fb där han tackade för gratulationerna och sa att dagen hade spenderats med "nära och kära" brast det för mig. Sååååååååååå tydligt att vi inte räknas dit och det är tråkigt. Jag har länge sagt att jag är villig att bryta kontakten med dom om mamma vill och insåg väll inte hur mkt jag fortfarande bryr mig. Det inlägget förstörde min dag. Inte bara min dag, min vecka. JAG HATADE att jag grubblade men kunde inte sluta. Kände när jag stod på jobbet hur jag funderade och humöret bara sjönk. Idag ska jag till Masugnen för jobbet så lånar bil av mamma och pappa, mamma plockade upp mig igår så jag slapp gå till dom i regnet och vi började prata om allt detta. Hur illa man mår av allt detta och hur man inte orkar med. 

Jag tror jag har bestämt mig för att ta bort dom som mina vänner på fb. Jag gillar dom inte ens! Enda anledningen till att jag inte tagit bort dom hittil är att sist jag tog bort en av dom gick dom på mamma. Inte mig, mamma! Så fick lägga till henne igen. Men ska nog ta bort alla tre nu. Får se hur lång tid det tar innan dom märker det. Ska bli intressant. Ska berätta för mamma så hon är bered att samtalet kan komma, men tror hon klarar av att säga åt dom att snacka med mig i så fall och att jag faktiskt är en vuxen människa!

 

Nej usch. Nu orkar jag inte tänka på dom längre! Nu ska jag ta och leta fram lite mat, igen :P